Jag glömde visst....

....att säga att idag va första dagen jag kände mig hemma i den här staden.
Det tog mig exakt elva dagar.
Elva dagar att anpassa sig till stadsbussar, rödljus och folkmassor.
Allt sånt som inte finns i Värnamo.

Det känns som man andas in annan luft är, förändringens luft och möjligheternas luft.
I Värnamo finns trygghetsluften. Den har sin charm den med.
Men just nu tycker jag om att inte veta vad som händer imorgon, om en månad eller om ett halvår.

Som Kajsa sa idag, det är nyttigt att ta sig utanför sin trygghetszon. Det är först då man växer.
Jag har växt lite under de här elva dagarna.

Blivit någon centimeter stoltare.