torsdag 21 januari 2010

The Big Bang!


Idag mina kära vänner, har hela mitt liv förändrats!


Man kan tycka att det är att ta i att formulera det så, men det va precis så det kändes. Som den största aha-upplevlese jag varit med om.


Jag fick numret till Monkikontoret, ringde, sprang dit och fick visa mina teckningar för en tjej, som visade sig vara, HELT otrolig!
Hon pratade, förklarade, visade och berättade om hur hon gjort för att nå dit hon är.
Hon bläddrade igenom min portfolio, såg skeptisk ut och sa allt jag behövde ändra på. Hon pekade på vilken stil som funkar för vad och hon konstaterade vad som fattades.

Äntligen! Det va precis det jag behövde, någon som VET, som tittar med granskande blick och inte imponeras det minsta.
Vi gick igenom hur man gör, hur man tar sig framåt och det va ungefär i det läget jag insåg hur det ligger till.

Det finns inget "plötsligt händer det-moment" som jag gått å väntat på!
Det finns inte "rätt person" att visa sina grejer för. Det handlar inte om slumpen. Det handlar om att sträva efter något.
Att vara praktikant, slita, koka kaffe, retuschera någon annans teckningar, för att sen bli assistent, för att så småningom, efter många år, KANSKE få teckna själv!

Jag har alltid trott att en vecaker dag kommer the big break och fram tills dess ska jag försöka bättra på mina odds.
Så är det ju inte alls! Ingen kommer ringa och erbjuda mig att bli grafisk designer bara sådär för att jag råkar kunna teckna, det finns miljarder människor som kan teckna.

Jag bubblade av inspiration och nyfikenhet och spänning när jag lämnade Monkikontoret.
Aldrig förut har jag varit så säker på vad jag vill i livet.
Aldrig har jag så klart som idag sett hur jag ska göra för att nå dit jag vill.
Det är DET som är den riktiga "plötsligt händer det-upplevelsen"!

Etiketter:

11 kommentarer:

Anonymous Tina sa...

Jag förstår precis hur du menar. Det är som att man inser att det är resan och inte målet som är det viktiga. Även fast målet i ditt fall är drömmen, så är det ändå så mycket mer på vägen som både kan vara roligt och givande. Detta är något man skulle behöva bli påmind om oftare :)

21 januari 2010 kl. 20:21  
Blogger Åsa sa...

Hårt, hårt, HÅRT jävla jobb.. och en gnutta tur.

21 januari 2010 kl. 20:25  
Anonymous Mika sa...

...tror du jag också kan få komma till monkikontoret och träffa henne så att jag också kastas ur mitt dagdrömmande?

Mika

21 januari 2010 kl. 20:33  
Anonymous Paulina sa...

Kul när du delar med dig! Fortsätt med det, jag blir också peppad! :D

21 januari 2010 kl. 20:44  
Anonymous Emma sa...

Jag håller med Paulina, det är sjukt kul att du delar med dig av ditt bubbel (spralligheten kanske, haha), det smittar värre än svinis och vinterkräksjukans kärleksbarn, och det är så HÄÄÄÄÄÄÄRLIGT!

PUSS PÅ DEJ, jag är så glad nu!

21 januari 2010 kl. 22:35  
Blogger Helena sa...

Hejsan! Vad kul att det känns så bra för dig:) Jag har själv precis blivit klar med en kanonpraktik och jag kan bara rekommendera upplevelsen. Inte för att man alltid får göra så himla mycket roliga grejer, utan för att man lär sig så mycket av att titta på dem som redan jobbar. Stort lycka till, det kommer gå galant för dig tror jag!

Puss och kram från Helena som också gillar att rita och drömmer om att få jobba med det

21 januari 2010 kl. 23:44  
Anonymous Henrik sa...

När man passerat och förstått den milstolpen, ja, det är då det börjar. :)

22 januari 2010 kl. 08:09  
Anonymous Anonym sa...

Hej sötnos! vad kul att du kände att det var ett inspirerande möte! Lycka till med allt det där vi pratade om och om du vill ha mer feed back på nått kan vi maila varandra så kan du visa hur det går!
// Kram // Marisa

22 januari 2010 kl. 15:47  
Blogger Sandra sa...

Jag är i en lite liknande sits. Är beredd på att jobba som en galning för att bli grafisk formgivare och få jobba med layout och typografering. Till sommaren tar jag examen från en av de mer opretentiösa grafisk design-utbildningarna och satsar på att jobba mig upp dit jag vill. Allt går med lite vilja! Lycka till Anna, en vacker dag kanske vi samarbetar! :)

22 januari 2010 kl. 22:17  
Anonymous Anonym sa...

Det som är så härligt med att läsa din blogg är att du är så ärlig. Det är kul att följa dig. Inspirerande! Ser fram emot en spännande fortsättning! Good luck!

23 januari 2010 kl. 00:16  
Anonymous Kitty sa...

Gott Anna!!! All lycka till att folja dina drommar, jag alskar nar man moter manniskor och far den dar harliga inspirationskicken. Stor kram/Kitty

23 januari 2010 kl. 09:55  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida