Anna och Arbetsproverna, del 397693!
Åh min hjärna går på högvarv, det känns verkligen som folk runtomkring hör hur det surrar inuti mitt huvud!
Att komma in på Konstfack kanske inte är allt i livet, eller det ÄR inte allt i livet. Men det är mycket.
De senaste sju åren har jag sökt Konstfack nästan varje år, med några års undantag.
Det är lång tid.
Jag har blivit lika förkrossad varje gång jag inte kommit in.
Men den här gången, den här gången hade det gjort riktigt ont.
Det är väldigt utlämnande att lämna in arbetsprover, man lämnar ifrån sig något man studerat och granskat, slitit sitt hår över, något man verkligen verkligen älskar. Man lämnar ifrån sig en bit av sig själv.
Att då får ett nej är hårt. Stenhårt.
Det är svårt att inte ta det personligt när det man visat varit ytterst personligt.
Jag vet precis hur jag skulle reager om jag kom in, jag har föreställt mig det så länge i min hjärna att jag kan hela scenariot utantill.
Men att inte komma in, det kan man aldrig förbereda sig på.
Etiketter: Teckningar
upplagd av Anna Ileby
torsdag, januari 28, 2010
6 kommentarer:
Det är lika bra att söka, man kan ju få ett ja ;)
Och det där är den finaste bilden på mig som jag vet.
Nu är jag superduperskittråkig jag vet... men är det verkligen konstfack du vill gå på? Alltså fri konst????? Det finns MASSOR av bra konstskolor ute i europa... som är "traditionella" om man kan tänka sig flytta och det finns MASSOR av bra design skolor!
Jag vet inte... jag kanske har fel... men jag har fått för mig att konstfackseleverna sysslar mer med "modern konst" som happenings och installationer... mer än teckning, målning osv... bara tänkte liksom... så du inte är ute i fel spår...
Det är klart att man inte är beredd på ett nej, om man skulle gå runt och vara förberedd på ett nej, då är det ingen idé att söka. Men det hugger verkligen till i hjärtat när man får det där brevet: "är inte kuvertet lite för tunt för att vara ett ja?" Men hetsar upp sig för detta är ju brevet man väntat på hela sommaren och nu är det äntligen i handen, men ska man våga öppna det? Man öppnar, så blir man ännu mer besviken än vad man blev förra året. Suck vad det är tröttsamt! Men tänk, ändå utsätter man sig för det år efter år, det måste verkligen betyda att man brinner för någonting!
Håller med Mika! Vad är det som skulle vara så fantastiskt med just konstfack? Jag tror ju knappast att det är lättare att få jobb/uppdrag efter att ha gått utbildningen än om man går en annan skola eller är självlärd.
Mika och Jeanette - jag söker inte fri konst, jag söker grafisk illustration och design. Det finns säkert andra skolor också men jag vill inte utomlands just nu. Sen kan man säkerligen få jobb utan skola också, men jag vill ha en skolas utmaningar och uppgifter, att få tänka om och lära sig nya saker. Det är svårt att utmana sig själv. Sen har de dessutom fantastiska verkstäder och möjligheter. Plus att få sitta ifred i några år utan att stressa sönder över pengar och jobb. Att bara få LÄRA sig!
Jag tycker i alla fall att du målar skitsnyggt! Vare sig du kommer in eller inte!
Jobba på!
/en som råkade klicka sig in på din sida!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida