onsdag 8 december 2010

Anna om att Lära Sig!


Idag var en sån dag allting känns som klister. Hela dagen har segat sig fram och jag har varit på allt annat än bra humör.
Det har egentligen varit så en gansla lång stund nu.
Att lära sig något nytt är otroligt utmanande och inte alltid det roligaste man kan göra.
Jag kan teckna, fattar hur man ska dra linjer och få till skuggor och toningar, men att göra samma sak med en tatueringsmaskin är inte det enklaste.
Att ha en färdig bild och sen inte kunna överföra den till hud är otroligt frustrerande.
Att gå från något man är grym på, till något man inte behärskar alls, är tuffare än jag trott.
Ibland blir jag alldeles gråtfärdig, för att det är svårt och trögt och att jag inte förstår.
Jag kan sitta där och glo på min stol och undra vad fan jag gett mig in på. Jag blir livrädd varje gång jag måste sätta nålen i någon, känner att jag bara vill lämna över skissen och sen springa och gömma mig.
Jag kan inte det här, vad har jag gett mig in på och hur hamnade jag här?
Så har jag känt hela dagen. Kanske borde jag ge upp.
Men jag är inte den som ger upp, jag ska ta mig fan behärska den här maskinen om det så är det sista jag gör.
Men ibland är det bara så svårt att inse sina begränsningar.

(idag lyfte en av tatuerarna mig för att räta ut ryggen, det smällde till så högt att det hördes i hela studion. Sen dess har jag knappt kännt någonting av det onda)

Etiketter:

10 kommentarer:

Blogger amanda löwenberg sa...

Jag förstår vad du menar, det är jobbigt att lära sig något nytt! Men ge inte upp, jag tror det att du kommer bli en jättebra tatuerare!

ps. Tack för den fina kommentaren om mitt nya kök!

8 december 2010 kl. 22:20  
Anonymous Katta Kvack sa...

Åh, jag vet precis hur du menar. Det är himla lätt att börja tvivla på sig själv när man lär sig ngt nytt och det är klart att det måste vara extra skitläskigt att lära sig att tatuera, men vet du, av vad jag har sett så är du grym redan nu - du kommer bli makalös. Du kommer bli en sådan där tatuerare som folk reser över landet för att få en sittning med - det skulle jag lätt göra i alla fall, redan nu! Fast inte precis just nu, eftersom jag fortfarande är lite mör i armen efter min senaste. :)

Kram på dig och you can do it!

8 december 2010 kl. 22:53  
Anonymous Maria sa...

Heja heja heja! Jag tror du fixar allt Anna, du är ju min idol :) Stor Peppkram!

8 december 2010 kl. 23:13  
Anonymous Caty sa...

usch, jag vet vad du menar. Men håll ut! Det gick ju så bra i början. Tror det är pressen man sätter på sig själv om att man vill kunna allt på en gång (vilket är omöjligt) som får en att känna sig så misslyckad. Du kanske behöver låta dig acceptera att det kommer ta tid, acceptera att det är helt nytt för dig men veta att allt lönar sig i slutet.

You can do it!*hejjar på för fullt*

9 december 2010 kl. 00:18  
Anonymous Alexandra sa...

Anna! Revolvern är en av de snyggaste tatueringar jag sett (de är ganska många iofs) och då är du en newbie. Du kommer bli så läskigt grym om du fortsätter med detta. Att du är rädd tyder ju på att du bryr dig och vill göra bra ifrån dig.

Ge inte upp, jag vill ju ha en Ile by Anna tatueringg vad det lider.

Du är så himla bra!

9 december 2010 kl. 07:12  
Anonymous Robine sa...

Jag förstår vad du menar med det där hoppet från av vara grym till att känna sig bottappad - men inte är väl det så konstigt?

Att rita kanske är som att andas för dig och det är något du alltid får cred för? Du vill att tatuerandet ska gå i samma anda, men det gör det inte riktigt. Än!
De bilder du visat upp här på bloggen är ÖVER ALLA FÖRVÄNTNINGAR när det kommer till att vara nybörjartatueringar.

Ge inte upp.
Vad hade hänt om du gett upp som liten när dina pappers-teckningar inte blev som du ville? Då hade du inte varit där du är idag - på en säker, trygg, proffessionell plats.

Kick ass Anna!

9 december 2010 kl. 07:52  
Anonymous Robine sa...

Jag förstår vad du menar med det där hoppet från av vara grym till att känna sig bottappad - men inte är väl det så konstigt?

Att rita kanske är som att andas för dig och det är något du alltid får cred för? Du vill att tatuerandet ska gå i samma anda, men det gör det inte riktigt. Än!
De bilder du visat upp här på bloggen är ÖVER ALLA FÖRVÄNTNINGAR när det kommer till att vara nybörjartatueringar.

Ge inte upp.
Vad hade hänt om du gett upp som liten när dina pappers-teckningar inte blev som du ville? Då hade du inte varit där du är idag - på en säker, trygg, proffessionell plats.

Kick ass Anna!

9 december 2010 kl. 07:54  
Anonymous Linn sa...

Ge inte upp vännen! Du e bäst! Du får ladda batterierna med textilfamiljen i helgen!

9 december 2010 kl. 10:13  
Blogger Olga sa...

Det är ju så man utvecklas, man lämnar sin safe zon och testar annat som man inte behärskar lika bra.
Skit bra! Du vill väl inte fastna i pro marker träsket för alltid?

9 december 2010 kl. 14:37  
Blogger Linda sa...

Jag tänkte bara skicka en liten namnsdagsgratulation för att pigga upp dig lite!
Grattis på din namnsdag Anna!

(du är otroligt inspirerande, att läsa det du skriver får mig att vilja satsa på mina drömmar! tack för det)

Hoppas du får en awesome dag!

9 december 2010 kl. 14:41  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida