Annas Present!
Här är min tvåårspresent till Emil!
Ett E på min vrist!
Ja nu kan alla skeptiska säga att åhhhh vad dum jag är som skriver in ett namn, men OM (jag säger OM) det mot förmodan skulle ta slut, vilket det inte ska, så kan jag skriva ILEBY av det där E:et. Sådeså.
Dessutom var det vansinnigt romantiskt och Jojje fick skynda sig som attan att tatuera in det innan Emil kom tillbaka in i studion.
Så här får du Emil, nu ser du att du betyder allt för mig!
Etiketter: Tankar och Vardag
5 kommentarer:
Fiiint!
Himla fin! Det ser ut som ett sånt e man skulle etsa in i en sten, brodera på ett lakan eller göra till ett tryck på en t-shirt!
Pfff! KLart man ska tatuera in ett e till sin karl om man vill! Har man fått fatt i en som kallar en för käring så släpper man dem aldrig, så är det bara. Alla som tycker att det är dumt kan väl bara låta bli att göra det själva då. =)
Äh, det där lär du aldrig ångra! En tatuering är ett fint minne som du kan sitta och le åt senare, även om det mot förmodan skulle ta slut! Du lär inte behöva tatuera över det då inte!
Min karl har mitt namn i ett oldschoolhjärta på benet och det ska aldrig tatueras över även om de tar slut säger han, helt underbar sak mellan oss bara.)
"men tänk om du ångrar dig?"
ja men tänk så mkt annat i livet man kan ångra sig mer över.
allt man gör finns ju kvar i minnet, en tatuering syns bara lite bättre för andra också.
det är ett väldigt fint e och en väldigt fin gest.
jag har ett m intatuerat i en större tatuering på min vad.
m som i markus som i min storebror.
(även om själva tatueringen är gammal och behöver piffas upp men det är ju en annan historia.)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida