Borta bra men Hemma bäst?
Mitt liv känns som ett konstant "hela havet stormar" man ska alltid skynda, stressa och hålla koll för att få en stol att sitta på i slutet så man inte blir utan.
När jag köpte en mp3 spelare i lördags frågade hon i kassan om min adress för garantin och jag visste inte var jag bodde. Det slutade med att jag sa min mammas adress, trots 25 år och längesen jag bodde där.
Jag vet inte vilken stad jag pratar om när jag säger hem längre.
Karlstad är det inte, det är min gamla stad, värnamo är det inte heller och det är inte Varberg just nu.
Jag kanske är hemlös med två lägenheter?
Jag vill hem. Var det nu än må vara.
(bild lånad härifrån)
Etiketter: Tankar och Vardag
upplagd av Anna Ileby
tisdag, mars 10, 2009
3 kommentarer:
home is where the heart is...
upp m hakan...
mvh, susan 8)
Du verkar så ödmjuk! Så genuint fin.
Jag känner igen det där stundvis. I augusti hyrde jag ut lghen i Örebro och flyttade ett litet billast till Leksand för att läsa ett år. När jag är i Ö-o på lov så bor jag hos min mamma och det är stundvis påfrestande, samtidigt som jag är glad för det, men det är inte hemma. Längtar inte efter att flytta hem till Örebro och det liv jag haft där så många år. Jag vill ha nytt, men vart och vad?
Jag håller med anonym: "home is where the heart is", just nu är det i Dalarna.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida