tisdag 13 januari 2009

Anna är Ledsen!


Ibland händer saker, som får hela ens värld att vändas upp och ner.
Det man trodde va självklart, en del av ens identitet bara tas ifrån en och man kan inte göra någonting åt det.
Man tror man hade allt, tills någon plötsligt drar undan mattan för en och allt rasar.
Om man blir av med en sak, blir man så småningom av med nästa, som i sin tur leder till att det man älskar mest försvinner.
Idag bestämde någon visst att jag va alldeles för glad för mitt eget bästa och att jag har haft det alldeles för bra för att det skulle vara sant.
Idag va första gången på säkert tio år jag hade tårar sprutande trots att jag gick bland massa folk.
Idag tog sagan slut.

Etiketter:

12 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Hej Anna

Jag har smygit mig in. Flertal gånger faktiskt. Utan ett knyst. Jag är bra på smyga.

Jag är även bra på att veta hur det känns när sagor säger the end.

Jag vet också att det är sant att det finns fler paradis, fler sagor & bättre happy endings.

Även om livet ger en surt.

Ta hand om dig & din talang. Du är en pärla på det du gör.

Kram från Lisa (som tyst smyger ut igen)

13 januari 2009 kl. 14:21  
Blogger fetsnygg sa...

men raring! :( Det är ju hemskt.. men jag håller med lisa, det finns fler sagor.. och livet går vidare.. vet ju inte vilken saga som tog slut.. och jag vet att det inte hjälper med massa tröstande ord när hela livet rasat samman.. men trots det.. var ledsen, låt dig vara ledsen.. solen går upp igen, någon annan dag, eller någon annanstans.. och när den gör det, även om det tar tid.. så var det värt allt det jobbiga. Många kramar

13 januari 2009 kl. 14:25  
Blogger fetsnygg sa...

menar inte att det är värt det jobbiga.. så klart.. jobbigt kan man helst vara utan. Menar bara att du kommer må bra igen, och vara helt galet glad och lycklig igen, bara inte just nu. Kram igen

13 januari 2009 kl. 14:26  
Blogger Make Me Up sa...

nämen oj, Det låter inte alls kul! Hoppas du snart mår lite bättre. Det kommer att bli bra, även om det kanske inte känns så just nu...

kram på dig.

13 januari 2009 kl. 14:27  
Blogger Jenny Aronsson sa...

fan jag blir så arg, jag vet precis hur det där är. Ibland önskar man att man var en erimit och slapp människor.
Anna jag hoppas det finns någon där som gör dig riktigt glad också.
Du och dina bilder gör mig glad o inspirerad när jag är nere. Tack för det.
/J

13 januari 2009 kl. 15:08  
Anonymous Anonym sa...

hörde av mattias vad som hänt. gud vad tråkigt!! stackars! *kramar om*
men hörde även om din sushi-restaurang idé.. go for it. skit i mq. de är dumma ändå, som inte behåller dig menar jag.
hoppas du hittar något nytt snart! något som är lika kul!
stor kram!!

13 januari 2009 kl. 15:12  
Blogger [z a r a] sa...

spotta i nävarna och kör igen när du varit ledsen klart. *krama om*

13 januari 2009 kl. 19:09  
Anonymous Anonym sa...

Synd att inte jag kunde va hemma och ta hand om dej nu älskling, kunde pysslat om dej och så!
Men det löser sig det vet jag, du är ju grym! Du fixar ett nytt jobb, inga problem!

Du har ju mej iaf om det är en tröst.

13 januari 2009 kl. 19:49  
Anonymous Anonym sa...

Du är en av de grymmaste konstnärerna när känner till. Skulle så gärna vilja ha en tavla ritad av dig, älskar din stil. Du kommer bli nåt stort.

13 januari 2009 kl. 19:59  
Blogger Tant Emma sa...

Hej Anna!

Låter tungt gumman! Jag kan känna igen det där som att man inte kan få må bra, då är de alltid något som slår ner en från toppen av kullen där man står och njuter av utsikten och så är man nere i dalen och måste börja klättra igen. :(

Kramar

13 januari 2009 kl. 20:47  
Anonymous Anonym sa...

Hoppas hoppas det fixar sig, tjejen!

13 januari 2009 kl. 22:01  
Anonymous Anonym sa...

Älsklings Anna, skickar all kärlek till dig <3 Finaste tösen.

13 januari 2009 kl. 22:50  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida